söndag 24 januari 2010

idag gick jag och tänkte påväg hem ifrån mörby c.
jag gick och tänkte på det kommande syskonbarnet som ska komma någon gång i mars. först tänkte jag, shit, tänk om mamma skulle ringa nu och säg "grattis anna du har blivit moster igen" sådär utan förvarning. då skulle jag lipa av lycka. för jag längtar efter den lilla knodden som ska komma till vår familj. det är ju absolut en av de starkaste anledningen till att jag flyttar hem i maj. för jag vill umågs med lucke och knodden så mycket som möjligt. och Elin & Morgan, jag tycker faktiskt att ni ska lyssna på proffesor baltazar och döpa ungen till Ebbot. iaf om det blir en kille. Ebbot och lucas, vilket radarpar det skulle bli! Ebbot Persson kommer att gå till världshistorien!
men när jag gick där och tänkte så övergick tankarna till något annat. jag började tänka på min framtid. tänk när jag ska få ringa guldsamtalet till Lucas & Ebbot Persson och berätta att dom ska få en kusin. fan vad häftigt! tänk att jag en dag också ska bli morsa.. fast vem vet, jag kanske inte ens kan få barn? jag menar det vet man ju inte. och sånt kan man ju inte bara ta för givet. fast det är ju klart, skulle jag inte kunna få barn genom den "naturliga" vägen skulle jag ju adoptera. för barn vill jag ha, minst ett och max två. absolut max två, inte ens två och en halv. skulle.aldrig.klara.av.det.
nu tror ni säkert att jag har gått och blivit gravid, men det har jag ju såklart inte. cerazette sätter stopp för det. och tur är la det. så som jag jobbar haha. och när tiden är inne för ebbot och lucas att få en kusin, då bloggar jag ju självklart inte längre. då är jag vuxen och har lite mer skinn på näsan. men då kan jag iaf läsa detta inlägget och tänka hur jävla tankespridd jag var vid 21 års ålder. nu orkar jag inte skriva mer. vet inte varför jag delade med mig av detta egentligen. men ajja. min blogg = mina tankar.
men först måste man ju hitta en pappa med. en pappa till sina barn. ja ni ser, det blir nog inga barn på ett tag!
bara för skojs skull. jag tror jag har mitt första barn vid 26 års ålder. vad tror ni? (ja sofie jag vet att du hatar sånna frågor, men men så är det)

1 kommentar:

Anonym sa...

ååå vilket fint inlägg kära syster!!! är så glad att du ska komma hem och jobba fr mig istället för i danderyd för jag menar stafsinge är minst lika fint =) Ebesson är det den kallas och det lär det inte bli! idag har lillkillen varit med på friskis i 4timmar tanterna är mäktigt imponerade och han visar stolt hur han springer sitt snabbaste!! haha Kramar Elin